Idawho?.blogg.se

Sista praktikdagen, sista kvällen i Ghettot med mina houmies, sista måltiden. Det blev pizza med Disney musik i bakgrunden. Nu är jag dödstrött och förväntansfull. Imorgon är jag ett steg närmare hem och ett steg närmare min moder. Det kommer kännas både som en lättnad att inte behöva dela hus med 7 andra utan ett eget rum med en dörr. Men på något sätt känns det också lite bittersweet. Vem vet om och när jag ser dessa människor igen. Hur ska jag nu kunna somna in på kvällarna utan spanjorskornas glada skratt och maltesernas vilda knapprande på sina laptops? Om något är min svaga sida är det farväl, I just can't say goodbye in a mature way.