Look at me
Vitsi det är konstigt att se och höra sig själv på film. Jag ser ju inte alls ut som jag känner mig. Har jag verkligen ett kroppspråk som en höna? Munnen babblar på om allt och inget, jag skrattar åt allt och vissa av mina kommentarer är mer eller mindre I.Q fria. Men I guess jag kunde vara värre. Hellre dum och lycklig än kontrollfreak och fånge i sin egen kropp. Tur att man har vänner och familj som kan ta en för den man är. Både det dåliga och det bra.
